Mer jul på Åhlens i City

Lite till av julkänsla, och lite av Per's bussar från Gullmarsplan. Även jag fick med ett par.

vokalt i drivor

Skymning vid Operan. Åtminstone utanför. Den andra debatten duckar vi.

fursta snunn

Rotsunda Gård för ett par timmar sen. Lite puder livar upp.

Adventskommers på Hötorget

1:a advent är runt hörnet (bilden tagen i fredags - 25/11) och torghandeln pågår för fullt. Fruktstånden går bra. Konserthusets fasadbelysning syns högt ovanför i bakgrunden.

minns i november

Snart sitter vi där med små larviga snödrivor och gnistrande is. När saknaden blir för svår kan man hänge sig åt minnet av en skymning med duggregn i Berzelii Park...

27C i vattnet

Väl vid T-Hägerstensåsen kan man gott besöka Västertorps simhall. Fast kameran får vänta utanför, liksom denne något stele kamrat. Bäst så kanske.

levande bilder...

Är vi mogna för den här tekniken, tro?

Adventskalender

Från Skärholmen kommer årets adventskalender. Undrar vad som döljer sig bakom luckorna ?

esters astrar må lystra

Till och med ett sedvanligt nedsvinat regnskydd i Rotebro skimrar när morgonsolen möter första frosten.

ovan där

Vi lämnar stressen en stund. Det lyser inbjudande en trappa upp på T-Hägerstensåsen!

Julen i antågande

Julen är på väg i rapidfart åter en gång. Folk rusar som yra höns i shoppingcenter efter shoppingcenter för att förse sig med allt som hör julen till (plus lite mer).

tiljor i neon

Det arma Kulturhuset vinner ingen skönhetstävling. Stadsteatern låter sig inte nedslås.

Klassisk skönhet vid Sergels Torg

Den här är väl knappast obekant för någon. Jag har väntat på att den skulle dyka upp här, men eftersom ingen verkar satsa på den, så gör väl jag det. Man kan säga vad man vill om den, men visst är det vackert i kvällsbelysning ?

hörnstenen

Stabilt läge vid Nationalmuseum.

cool typ

På väg till pendeltåget träffade jag bland andra Herr Gräsand som försökte fira nyår en sån där dag när det var gott om minusgrader till och med vid lunch. Och nån lunch såg jag inte för hans del. Vintern är ingen lek.

Mera november känsla

Inspirerad av Bernts frostiga löv kommer här ett frostigt nypon. Det får symbolisera dagens och kommande dagars kyliga väder. Brrr...

kontraster

Åter till Hagsätra. Kontraster.

Hötorgets hjälte ?

Den här stackaren har det inte lätt inte där han står i ur och skur....

timeout i Frösundavik

Inte mycket var stilla i blåsten i fredags men just det här lövet tog påpassligt timeout i fladdrandet nån sekund. Det tackar jag för!

invecklat i Hagsätra

Rätt mycket Kungsträdgården på sistone. Vi speglar vidare i Hagsätra istället.

Skåda i en Skoda ?

Ja, det kan man ju göra när de är så här rentvättade. För den som inte brukar kolla på byggnader på detta sätt, så är det alltså baksidan på synagogan på Wahrendorffsgatan som speglar sig. Det är väl kanske inte så vanligt att man ser den i detta perspektiv dock. Personligen gillar jag att hitta udda vinklar.

fredag med Jakob

Mer från Kungsträdgården: fredagkväll vid Jakobs kyrka.

sock! pow!!

Livet som en serieruta. Det här konstverket briserar över plattformen på Gullmarsplan.

Kvar i Kungsan

Jag håller mig kvar lite i Kungsan, för där har man ju ändå tillbringat några stunder på väg till och från jobbet bland annat. Så här såg det ut en tidig novembermorgon förra året. Fontänen som vanligt tömd och det har blåst lite höstvindar. En stor lövhög ligger i ena hörnet av fontänen och natten har bjudit på frost. Den gick ju självklar inte att bara gå förbi.

slutet nära vid Medis

Jag fortsätter min kampanj för höstrusket. Endast ett par cyklar antyder gångna gladare dagar vid Medis. Till och med t-bane-nedgången verkar inbjudande och ombonad. Nåja, varmare åtminstone.

Det var en annan gång i Kungsträdgården

Jag efterlyste en "efterbild" tidigare. Här kommer en bild på körbärsträden i Kungsan när de står i full blom. Almarna har inga löv ännu och de dystra husen syns i bakgrunden. Fast det är nog snarare en "förebild" till Bernts höstbild. Den visar dock vad vi har att se fram emot även om himlen ser riktigt höstdyster ut.

compact living

Själv använder jag en kompakt modell med god optik och mer inställningar än jag nånsin kommer att behöva men utan några ambitioner att kallas systemkamera. Den heter Sony DSC-P93A och ryms i byxfickan.

Därmed blir den heller aldrig lämnad hemma av bekvämlighetsskäl och just så vill jag ha det. Pixlar finns det i överflöd. Kameran klarar 5M men jag har ställt den i läge 3M och hittills inte behövt ångra det. En riktig systemkamera med vassare optik skulle säkert ge större möjligheter men dels är jag för bekväm för att släpa runt på den och dels är jag fortfarande nybörjare så det lär dröja innan jag växer ur kompakttekniken. Det är i nio fall av tio inte kameran utan min egen förmåga som begränsar resultatet.

Den makalösa manicken

Eller snarare - vad är det för pryl som bilderna kommer från ? Ja, att det är en digitalkamera kommer väl inte som någon överraskning kanske. I mitt fall handlar det om en KonicaMinolta Dimage Z5 för tillfället. Innan dess var det en Olympus c-2100uz. Före det ska vi inte ens prata om.....

Lite om Olympusen först bara. Den har några år på nacken och med sina 2 megapixel kan den tyckas vara helt ute, men icke så. Den håller väl så bra i jämförelse med många andra och i vissa fall så föredrar jag den framför Z5'an. Främst för att den till skillnad mot Z5'an har hjälpbelysning, men också för att dess bildstabilisering är grymt bra och den var dessutom en av de första med mycket optisk zoom (10x). Den är utöver det, ljusstark som få andra. Hittar ni en begagnad idag - köp den.

Minoltan däremot imponerar med sin närgräns på 1 cm (i supermacro-mode) och den har jag utnyttjat mycket ofta. Jag gillar att krypa nära inpå. Den har sedan 12x optisk zoom, vilket motsvarar 420mm så man kommer ganska nära i andra änden också. 5 megapixel räcker rätt bra för mig.

Framöver hoppas och tror jag att det kommer att vara en KonicaMinolta Dynax 5D som jag släpar runt, men det återstår att se.

"beam me up" at Gullmarsplan

Det här är en Post-it. Ni kan ju historien om det misslyckade klistret som ledde till en helt oväntad ny slags produkter. Äsch, den tar jag bort sen, tänkte jag om den här bilden. Men bussen som passerar i förgrunden eftersom jag felbedömt tiden för självutlösaren ger ju lite Star-Trek-känsla åt denna annars kulna höstsöndag. Så den bilden tar jag inte bort sen. Veckans Post-it.

Mörkret faller i Kungsan

Nu när mörkret faller tidigt och det har regnat en del, så borde den här synen kunna dyka upp igen. Just denna bild råkar vara ganska exakt 2 år gammal dock (2003-11-04). Jag gillar den fortfarande. Ytterligare en av alla de bilder man har sett men inte haft kameran med jämt. Frihandstagning, för att ansluta till Per's kaja i förra bilden. 1/5 sekund om någon undrar.

monoret?

Inspirerad av Stefans Monoster... Sen skymning, på fri hand och i duggregn vid Medborgarplatsen. Alla försök utom ett blev pannkaka men plötsligt satt skärpan. Flax, sa kajan. Mer november än såhär blir det nog inte.

Det var en gång i Kungsträdgården

Förra året (2004-10-21) såg det ut så här, ungefär vid denna tid. Njut av synen, för det kommer att dröja länge innan vi kan se den igen. Speciellt med tanke på att de bakre träden inte längre finns.

magnetiskt i Skarpnäck

Stefan nämnde denna där från T-Skarpnäck januari 2001. För mycket golv i förgrunden men rätt magnetisk.

Mera färger

Gult och grönt är nästan vackrare på sommaren. En bild tagen inte långt från kanoterna. Och nu verkar vi ge ut ifrån det monokromatiska och in i en färggladare del av Stockholm. Wondertown! Where's Alice?

Humlegården

Gott om färger, ont om ljus. Morgon i Humlegården vid säsongens sista Ströftåg 2003.

Tunnelbanevagn, Blå linjen vid Kungsträdgården

Den här bilden har jag väntat en stund på att komma åt. Jag har sett den tillräckligt ofta, men varje gång jag har haft tillfälle så har någon kommit in, innan jag fått upp kameran och så försvann tillfället. Men så en tidig morgon så var jag först och dessutom på hugget. Så blev den äntligen av.

obsolet vattenspegel

Mer underifrån och dags att försiktigt smyga in lite färger igen, kanske. Snarare vinter än höst här men det syns ju inte. En av mina allra första stockholmsbilder från februari 2001 när trotjänaren DSC-P1 var sprillans ny.

Lite kuriöst att just den här vattenspegeln faktiskt inte alls kan beskådas längre utan har ersatts av en stor byggplats. Mer kuriosa: jag var en bra stund övertygad om att skärmen på kameran hade ett par trasiga pixlar men den vita pricken uppe till höger är alltså solblänk på en liten dräneringsrörstump som sticker ut på brons undersida. Tänk ändå...

delad hobby...

Såg just en förteckning över svenska foto-webbloggar...

På torra land?

Mono, upprepning och solglitter. Stan kan bjuda på underliga mönster ibland. Kunde låta bli att leta upp en gammal favorit. Hade inte ryggfenan saknats hade jag gissat att det var en bild från på startlinjen 400 meter fritt för delfiner.

Monoster

Fortsätter på inslagen väg och ger mig på det gråa och trista. Vilket som tur är inte alltid är varken grått eller trist! Hittade en av de som övervakar oss i staden. Tryggt att veta att de är på vår sida.